Kamelen som knäckte mig

Om man knappt orkar ta på sig jackan efter ett skivstångspass, då har man väl jobbat bra? Eller? Den sista övningen (tydligen kallad Kamelen) tog knäcken på mina armar efter att jag blitt lite väl ambitiös i bänkpress. Min taktik är att välja ut nån annan på passet och sen gå in för att lyfta tyngre i varje övning - den lyckliga idag var en före detta högstadiekompis som tydligen fortfarande anser att vi har beef, trots femton års tystnad.



See you all tomorrow! Looking forward to running my lines, bashing the bags, being shouted at by a loud scotsman (no names mentioned) and crying with exhaustion. Woop woop!

Ät bajs, din jävel

Nu vet jag vad Per Elofsson pratar om för vägg. Jag har sett den. Splatt.

Dagens löpträning började från klubben då ett snille hellre ville lägga av sig sina värdesaker och ytterkläder där än på en parkbänk bakom slottet. Bra tänkt. Efter en lång uppvärmningslöpning till och slutligen upp bakom slottet körde vi lite höga knän och stegringslopp innan det var dags för det roliga: långa intervaller i backe. Dagens coach förklarade sig "inte så despotiskt lagd", vilket föll Monki i smaken. Om någon skriker argt på mig, då blir jag anti och går hem! menade hon, men Mysan invände att om ingen skriker så gör jag inget. Det funkar tydligen inte att be henne snällt om en liten Heinz Müller heller... Ät bajs, din jävel säger jag då! (äkta citat) Okej.

Efter två varv (varav båda kan benämnas "Dödens varv" om man vill) var det oklart om tårarna rann på grund av fartvind eller en plågad kropp. Då var klockan lyckligtvis redan tio i åtta och vi avslutade det hela med jättesteg uppför trappen till borggården. Det här var ju värre än Heinz Müller sa S och skrattade sådär svagt som man kan göra om man är döende. Humöret var dock på topp mot alla odds, och ett förslag lades fram om att gå på Stocken eftersom vi alla hade våra hetaste underställ på oss. Förslaget röstades ner.

Ställningen nu är alltså:

Anna J 1 - 0 Heinz Müller

TOUR

You'll get all the info soon enough. Well, maybe not ALL the info...

Visst gör det ont...

Herr Müller och jag har ett ansträngt förhållande - ibland kan han vara bra att ha, men ibland är han bara för mycket. Ärligt talat, när han vill ses för tredje gången samma kväll känner jag mig kvävd! Just idag är jag extra besviken på honom eftersom vi hade en stor fight igår kväll som han verkar vinna - kampen om blånageln.

Allvarligt talat så vet man att säsongen är igång på allvar när stortånaglarna lossnar. Aj.

I want YOU!

So pre season has officially started... Not just for us, every gym session everywhere is fully booked so people are apparently still going strong with their new years resolutions. Ladies' running practise on thursday was poorly visited though, where the hell was everybody? Six brave musketeers with our no 8 in charge did the best they could to trim their lungs and legs... Come on girls, I want YOU there next week!

As a january treat I booked myself on a weightlifting session tomorrow - primary goal: lift heavier than my sister. Looking forward to tuesday - first proper rugby practise 2011! Woop woop!

Don't forget that the recruitment competition for 2011 starts NOW!

I quote Cinderella

For those of you who've never organised any major event I want you to know that things would go so much smoother without any people involved. People who can't decide whether they can attend or not. People who decide they can't, but then change their mind last minute. People who don't pay. And that's just the people invited! Let's not even mention the domestic fights over details within the planning committee (blood has been spilt over lesser arguments).

I therefore seek support in my blue-eyed anticipation of this year's tour, as I find myself suddenly in the middle of planning it. Finding a nice warm place within a reasonable distance, with green grass pitches AND women's rugby is hard enough without having to find a men's team in the same area that won't completely destroy our guys! Not to mention lodging and travel. Or getting the coaches to actually come along. Wait, why are we doing this again?

Det kan ju vara dötrist och tråkigt och...alldeles, alldeles underbart!