Hatar när det är åskådarväder på matchdag...även om publiken njuter av värme och solsken på läktaren så gör vi definitivt inte det på planen. I söndags var en sån dag, kände redan på uppvärmningen att det skulle bli outhärdligt varmt. I oktober! Man tror man är safe då, men nä. Och eftersom jag startade på bänken förstår ju alla vad det innebär: tusen turer med vattenflaskor och bananer och druvsocker, ispåsar i halvtid och så vidare. Saints gjorde en supermatch och vi tog ledningen tidigt när KP stal bollen mitt i en passning i Henleys backlinje. Våra forwards var fantastiska, ruckade som vilddjur och vann Henleys klungor trots att vi såg ut att vara lättviktare i jämförelse (allvarligt, de var ett tungt lag. Till och med vingen på ena sidan var definitivt chunky).
Ett par spelare fick gå av efter skador, bruten arm för Henley och vår flyhalf Sarah åkte på en ordentlig knockout, den blåtiran täckte hela ansiktet kan jag säga. Några onödiga offsidestraffar senare praktiskt taget gav vi Henley 10 poäng och hade tappat lite av magin. Jag vill gärna kunna säga att det var min förtjänst att vi vände tillbaka matchen igen, men det vore att tumma lite på sanningen (dra en blålögn). Dock fick jag spela de sista 10 idag igen och hann trycka in en tackling innan domaren tittade på klockan och insåg att vi nu hade spelat 2 x 55 minuter och inte 2 x 40, de som spelat sen kickoff krälade av planen när det var över. Vi vann med 51-10 och var jävligt nöjda. Matchens back: KP med 4 försök, 3 målkickar och sin aura av England A-spelare, matchens forward har jag glömt. De är ju ändå bara en stor gröt, oftast väldigt långt ifrån mig... =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar